Ibland är det svårt att tro på...

När jag snubblade över internetsida, Zebraforum, för snart år sen, visste jag inte alls vad jag skulle tro. Ju mer jag läste där, ju mer jag skrev och fick svar, desto mer fascinerad blev jag över hur vänliga människor det fanns där.

Zebraforum är ett diskussionsforum för människor med självskadebeteende och ätstörningar, eller bara människor som mår dåligt - och det gör ju alla någon gång. Det finns skyddade forum för anhöriga eller vänner till personer med självskadebeteende eller ätstörningar.
Det speciellla med Zebraforum är först den redan nämnda fina stämningen. Alla medlemmar som skriver bär på samma vilja att må bra, finna sitt liv utan ätstörningar eller självskador. Alla har kommit olika långt, någon kanske inte har skadat sig på flera år och någon annan kanske precis har tagit beslutet att sluta skada sig, och vi uppmuntrar varandras framsteg närmre ett bättre liv. Vi är alla bara vanliga människor, så Zebraforum kan aldrig ersätta professionell hjälp, utan är "bara" medmänniskor. Oavsett vilken utbildning någon har eller hur gamla någon är, så är alla lika mycket värda på Zebraforum, och alla har något att ge.

För inte så längesen såg jag en film, Patch Adams, som jag bara inte kunde låta bli att älska. Den tog upp många saker som jag skulle kunna skriva om, men just nu har jag hängt fast mig i den dröm som huvudpersonen hade. Han drömde om att starta en "klinik", där alla som kom dit för att få hjälp också kunde hjälpa någon annan. Hans tanke var att alla då skulle vara "läkare", men också patienter... Filmen är baserad på verkligheten, och Gesundheit Institute finns i verkligheten, och det är så underbart att det finns organisationer och projekt, som bygger på i huvudsak frivillig medmänsklighet.
Men dessa projekt skulle inte vara mycket värt, utan bara vara en fin idé, om det inte vore för alla människor som bara genom att göra det lilla de kan bidrar till det storslagna resultatet.

Ibland låter det bara så bra, så att det blir svårt att tro på...
...men det är ändå verkligt!

Var rädda om er!
/Inece