Vem är du?

För ett år sedan började jag engagera mig i Röda Korsets Första hjälpen-grupper. Jag trodde inte att det var något för mig, men det visade sig att jag hade fel. Det visade sig vara ett sammanhang jag passade in i, och träffade människor som brydde sig om att lära känna mig innan de dömde ut mig. Jag läste en tråd på zebraforum idag, som fick mig att fundera lite över hur man lär känna sig själv och andra. Vad är det som bestämmer vilka vi är? Att jag är så aktiv jag kan på zebraforum, går en bibelskola, och sjunger i kör - vad säger det om vem jag är? När jag pratar med en människa första gången frågar jag ofta vad han eller hon jobbar med, sedan frågar jag om de trivs med det. Skulle det vara så att de inte gillar sitt jobb, kan jag nog inte göra så mycket åt det, men jag vet i alla fall att det inte är vad personen verkligen brinner för. Det är en skillnad på att jobba som städare för att "gå runt" ekonomiskt varje månad eller om man brinner för renhållning, de kan göra ett lika bra arbete, men skiljer sig för att det är olika människor. Vad säger våra intressen och åsikter om vilka vi är? Varför tycker vi som vi tycker och intresserar vi oss för det vi gör? Man kan gräva hur djupt som helst, grubbla länge över vad som formar människor till vilka de är. Jag kan ägna hela mitt liv åt att fundera på vem jag är, och inte hinna med att leva mitt liv som den jag är. Jag kan nöja mig med att tro att jag inte är någon särskild, men ändå fånga dagen och göra avtryck på människor. En balansgång är det många gånger, att finna självkännedom utan att bli för självuppslukad. Jag tror att vi människor är en sammansättning av våra drömmar, åsikter, erfarenheter, känslor och handlingar och varje människa är unik. Det finns fler människor än jag som drömmer om att arbeta som sjuksköterska, för den sakens skull är jag inte ounik. Någon som inte är juste mot dig, kanske har den personen väldigt svåra känslor som han eller hon inte vet hur han/hon ska hantera. Att lära känna och första en annan människa eller sig själv är ett pussel, som tar ett helt liv att lägga. Att veta var man passar in är ofta inte självklart, och jag letar genom att testa mig fram. Det är helt ok att prova något och inse att det inte är ens grej. Precis som Anders på bilden, idag testade olika solglasögon, men tyckte att glittriga stenar inte var något för honom.